mimmmie.blogg.se

Hejsan!

 

Jag känner med en gång att detta blir ett deppigt inlägg, haha! Men ni måste få veta vad som händer och vad som håller mig borta från bloggen.

 

Just nu är jag inne i ett "deppmode", kan man väl kalla det. 

Jag vill helst ligga i sängen hela dagen. Jag har fått för lite sömn alldeles för länge nu. Skolan suger liksom musten ur mig. Prov och test hit och dit, responser, debatter, efterarbetning, uppgifter... Listan kan göras lång. 

Varje dag i tre veckor nu har jag vaknat ca 30 minuter innan skolan börjar. Och det blir tajt för mig. Jag orkar inget längre. Jag orkar inte bry mig om vad jag tar på mig. Jag bryr mig inte om hur jag ser ut i håret. Jag orkar inte ha mitt rum städat och jag orkar inte röra på mig. 

 

Så det som händer nu är väl egentligen att jag ska få ordning på min sömn och på riktigt vara noga med alla timmarna. När jag har fixat det orkar jag gå up tidigare på morgonen och klä och sminka mig bra. För jag mår bra av att tycka att jag själv ser bra ut. Sen ska jag ut och springa regelbundet. Springandet gör att jag får bättre kondition, mår bättre, tänker bättre m.m. Springandet tar bort "slapptröttheten" (du vet när man inte har gjort ett skit på hela dagen och ändå är supertrött, det är slapptrötthet) och gör mig trött på riktigt. Villket är mycket bättre.

 

Detta måste ha hänt innan nästa termin. Det är då slutbetygen sätts, min sista chans. Min sista chans att få det bästa betyget jag någonsin fått. Dessutom har jag en massa nationella prov då. MASSOR.

Dessutom oroar jag mig så otroligt mycket inför gymnasievalet. Just nu känns inte valet av skola och linje som det svåraste. Det är det sociala. Jag är inte en självsäker person som är bra på att snacka. Jag är inte bra på att skaffa nya vänner. Jag vill inte vara den "utstötte", den som inte passar in i det "coola gänget". Jag trött på att klassas som den personen. Men det är mitt eget fel egentligen. Jag är inte utåtriktad nog för att bli en person som ingen klassar som inte bra nog. Sådant drar ner en så jävla mycket.

 

När jag mår bättre ska jag börja blogga regelbundet igen. Jag tycker det är otroligt roligt att blogga, men just nu känns det mer som börda. Jag vet att det är tråkigt för dom som tycker om min blogg, men jag bara måste ha en recovery- paus just nu. 

Jag är väldigt långsynt nu men jag tror att grejer som det här kan vara en början på en riktig depression om jag inte börjar arbeta på det med en gång! 

 

Så, med detta sagt så sammanfattar jag det att jag mår inte så bra just nu och jag behöver en paus på obestämd tid. Tack och hej, vi ses när jag är glad igen.